Nyheter om medicinska upptäckter strömmar tätt. En av de senaste är att vissa grönsaker såsom spenat, rädisor och rödbetor skyddar mot magsår. Det hela finns beskrivet i en avhandling av Joel Petersson, vid Uppsala Universitet, som lades fram den 9 maj. Det intressanta med den nyheten är egentligen inte att det faktum att grönsakerna har en skyddande effekt – utan varför – den förklaringsmodell som presenteras.

Ofta är det så att man i vetenskapliga studier ser samband mellan det ena och det andra, men man kan inte förklara varför. Det leder ofta till rubriker som ”Fisk ger skydd mot cancer”, ”Omega-3 kan skydda mot Alzheimer”, ”Fet mat är skadlig för hjärnan” – olika påståenden som oftast bygger på svaga epidemiologiska data. Ingen kan dock förklara orsaken bakom. I det här fallet kan man det. Här har man en teori, och en mycket intressant sådan, som talar om varför dessa grönsaker skyddar mot magsår.

Det hela beror på att grönsaker innehåller mer eller mindre nitrat. Detta nitrat går med födan ner i magen och in i kroppen. Via blodet förs det sedan till spottkörtlarna där det av någon anledning ackumuleras. Det betyder att det sedan utsöndras i saliven i en betydligt högre koncentration än vad som fanns i grönsakerna. Med andra ord så ökar mängden nitrat i saliven när man äter mycket spenat, som innehåller mycket nitrat.

Nu är det så att vissa bakterier i munhålan kan omvandla nitratet till nitrit, som, när nitriten kommer ner i magsäckens sura miljö, omvandlas till kvävemonoxid. Dessa kväveoxider stimulerar magslemhinnans blodflöde och att den producera mer slem som skyddar magsäcken så att dess sura miljön inte kan skada slemhinnan – så att vi inte får sår.

En av kroppens gåtor, som kanske inte alla tänker på, är ju att den starkt sura miljön och de aggressiva enzymer som bryter ner maten i magsäcken och tolvfingertarmen normalt inte skadar våra slemhinnor. Och orsaken till det är främst det tjocka lager av slem som skyddar. Om produktionen av slem inte fungerar som den skall är risken givetvis överhängande att vi får skador på själva magsäcken.

En annan viktig orsak till att grönsaker skyddar mot magsår är det faktum att Helicobakter pylori, den bakterie som man numera anser är en bidragande orsak till majoriteten av alla magsår, inaktiveras när kvävemonoxid bildas av nitriten.

Nitritet som bildas av bakterier i munhålan ser alltså till att magsäcken både får ett bättre slemskydd och tar död på ”magsårsbakterien”. Eller åtminstone undertrycker dess aktivitet, så att den får svårare att föröka sig och skada slemhinnan.

Ja, det här betyder alltså att för lite bakterier, eller fel typ av bakterier, i munhålan, i kombination med att vi äter för lite grönsaker som innehåller nitrat, kan orsaka magsår. Och omvänt, om vi har rätt typ av bakterier i munhålan och äter nitratrika grönsaker så håller vi oss friska. Det vill säga om vi äter på ett naturligt och allsidigt sätt – det sätt som människan är skapt för – så håller vi oss friska.

Är det någon som är förvånad? Tänk att det skall ta över hundra år för den moderna vetenskapen att komma på det.

I förlängningen betyder detta också att det inte är så bra att äta läkemedel som tar bort saltsyran i magsäcken. Vi har då inte den sura miljö som krävs för att nitritet skall omvandlas till kvävemonoxid. Vad händer med nitratet då? Kan det bilda skadliga nitrosaminer?

Det är inte heller bra att använda bakteriedödande munskölj eller tandkräm med triclosan (antibakteriellt medel). Dessa tar även bort de goda bakterierna som krävs för att omvandla nitratet till nitrit. Ät istället mer grönsaker och se till så att bakteriefloran i munhålan är i balans genom att tillföra mer probiotiska bakterier som kan omvandla nitrat till nitrit.

Detta här är bara ett exempel hur viktigt det är med att ha rätt typ av bakterier i alltifrån munhåla och ner genom hela magtarmkanal. Och det visar också ett exempel på hur komplext samspelet är mellan kosten, bakterierna och hur vi mår.

Se även vår webbportal kring att bygga hälsa www.halsobygget.se